Friflygande psykedelia? Verkligen. Smart och exakt soulpop? Utan tvekan. Dessutom ofta samtidigt. Unknown Mortal Orchestra lyckas som få andra kombinera ytterligheter så att sömmarna inte syns. En subtil groove förstärks av Ruban Nielson släpiga Prince-falsett, och även om det finns ett melankoliskt drag i Necessary Evil - skivans höjdpunkt både som koncentrerad poplåt och som suggestivt jam - lyckas Ruban Nielson med ambitionen att till skillnad från förr förmedla en positiv och hoppfull känsla. När han så framgångsrikt utmanar sig själv och sitt skapande blir resultatet en mångbottnad fröjd för lyssnaren. Lika omedelbar och lättillgänglig som Multi-Love är på ytan, lika goda möjligheter till djup introspektion och vid expressionism finns för den som så önskar.
