Senast U2 lockade nya lyssnare med ett skivsläpp fanns fortfarande Sovjetunionen, och faktum är att de under senare årtionden prövat tålamodet också hos sina trofasta följare. Sitt förra album distribuerades som automatisk nedladdning till alla iTuneskunder, till högljudda protester, och den här gången sker huvuddelen av distributionen i form av gratisskiva till var och en som köpt biljett till nostalgiturnén The Joshua Tree Tour. Med tanke på att de förstår att Songs of Experience är en skiva som inte går att sälja på egna meriter ens till bandets mest lojala fans är det högst begripligt att de hänfaller både åt invanda mönster som att återanvända sina signatursound från storhetstiden och att U2 låter rätt oinspirerade.
Red Flag Day till exempel har en titel som hade passat bra under U2:s formativa år, och den melodiska rytmsektionen gör sitt bästa för att hjälpa till att placera låten i en sådan kontext. The Edges patenterade gitarrspel kommer tillbaka med omedelbart igenkännelig karaktär här och där, mest traditionsenligt i en ekande ballad som The Little Things That Give You Away. Ännu mer har You’re the Best Thing About Me alla de avgörande ingredienserna från U2:s tidiga hits, det vill säga en passionerad Bono-insats och den klassiskt ringande The Edge-gitarr, även om den faller ner i en mild falsettsvacka innan bandet hittar tillbaka till den där refrängen som de borde bevakat bättre.
Men U2 har ju egentligen aldrig velat vara ett retroband, och som så många gånger förr tar de till arrangemangsknep för att förnya och modernisera sig. På systerskivan Songs of Innocence för tre år sedan fungerade sådana trick bättre än bandet fick cred för, men den här gången är det med mer varierande resultat. Love Is Bigger Than Anything in It’s Way är en stadiumballad lika svulstig som sin titel, och bara av intresse för den som tycker att Simple Minds fortfarande känns spännande så här 30 år senare. De kvardröjande stadiumambitionerna märks också i The Blackout, som med modernare högteknologiska ambitioner faktiskt är mer spännande än det mesta bandet prövat i sådana riktningar tidigare.
Get Out of Your Own Way har förärats en mello-refräng - vad är det som händer här egentligen? - som helt och hållet förtar låtens starka och suggestiva verser. Men det är ingenting mot Lights of Home. För det där med att köra ner elektrisk INXS-new waveblues i en och samma låt som en infantil pojkbandsrefräng är verkligen jättekonstigt, och då har vi ändå inte nämnt den hemsnickrade gospel som ska in och trängas i gröten i slutet av låten. Det måste verkligen vara den märkligaste låt U2 snickrat ihop under sin existens, och eftersom konkurrensen är rätt hård vill inte det säga lite.
