Jag tyckte att Smashing Pumpkins var bra på 1990-talet, Mellon Collie and the Infinite Sadness är en klassiker, med låtar som 1979 och Tonight, Tonight. Idag, många turer senare, är det bara sångaren Billy Corgan som återstår av bandets originaluppsättning, vilket i och för sig inte spelar så hemskt stor roll - The Smashing Pumpkins är Billy Corgan. Eller hans röst, snarare. Lite i samma genre som Brian Molkos, lyssna på Special K till exempel. Monuments to an Elegy är en kompetent skiva, mer elektronisk och med tydliga shoegaze-gitarrer. Här finns några riktigt bra låtar, som Dorian med vibbar av tidiga Kent, taktfast marscherande Anaise! eller syntiga Run2Me, annat passerar mest förbi.
Skivbolag:
Artist:
