Det är inget snack om att The Hellacopters har varit saknade. 14 år efter den senaste plattan och ett gäng återföreningsgig med Dregen på gitarr, ser vi äntligen ett åttonde släpp av denna högenergiska svenska institution av actionrock.
2022 har bandet mognat ytterligare och insuper mer av den 70-talsrock som präglas av soul och blues, även om det fortfarande finns spår av deras melodiska och kaxiga punk. Det är inte en oväntad riktning, utan en högst naturlig evolution som delvis tar vid där de slutade, fast med en bredare palett. Likt när Nicke Andersson spelar ut sina starka Sam Cooke-influenser i låtar som So Sorry I Could Die.
Och vem kan inte ha längtat efter att höra ”Nicke Royale” och Dregen förkroppsliga Ace Frehley som en duo eller igen uppleva hur Boba Fetts pianospel lyfter varje refräng som de medryckande ger sig in i? Om nu någon mot alla odds hade tvivel om det, så står det utan tvivel att The Hellacopters är ett av Sveriges absolut bästa rockband.
