Inledande Filter Me Through You med sina stora psykedeliska gitarrslingor är en renodlad travesti på det omvälvande sound som The Dream Syndicate trollade fram på The Days of Wine and Roses 1982, och i ett par låtar ytterligare orkar Steve Wynn upprätthålla den charaden. De spaceade gitarrerna återkommer i Glide, medan Out of My Head manar fram samma offensiva The Velvet Underground-mangel som på den tiden.
Men annars berättigar det här knappast Steve Wynn att återuppväcka bandnamnet, åtminstone musikaliskt. Att han har med sig originaltrummisen igen gör varken till eller från, och när Kendra Smith återvänder som gästvokalist på skivans avslutningsspår är bara en gimmick.
För naturligtvis varken kan eller vill Steve Wynn nonchalera den musikaliska utveckling han genomgått under 30 år efter bandet. Den färgar drömska subtila gitarrsolon i Like Mary och utsökt skramligt garagerockattack i The Circle, som liksom hela det här albumet håller samma höga nivå som flertalet av hans sorgligt förbisedda soloalbum. Om bandnamnet då hjälper Steve Wynn att nå ut till fler igen må det väl vara hänt.
