Sture Allén den Yngre är mest känd som frontfigur i kultförklarade Svenska Akademien. På soloalbumet Släck Inte Ljuset backas han upp av musikerna från Stures Dansorkester, och det har resulterat i ett välgjort och skickligt sammanfogat reggaesound. Överlag är det stilmässiga intrycket en hybridkänsla av Peps och tidiga Timbuktu, med musikmässiga vibbar av Hoffmastro-karaktär som känns av i exempelvis den grubblande Tro mig. Musiken gungar på i bakgrunden och håller sig inom ramen av förväntade rytmmönster och arrangemang, med undantag för tankfulla och robusta Tänk igen med massivt beat, uppmanande körinslag och coolt gitarrinslag i refrängen.
Albumets styrka ligger i de välgjorda och reflekterande texterna som förmedlar såväl klarsynta politiska eftertankar som drömmerier, bekännelser och funderingar. Sture känns uppriktig, hjärtlig och talar till lyssnaren, och även om albumet musikmässigt inte känns så spännande är det ett välkomnande, personligt och jordat manifest.
