Även om albumtiteln skvallrar om hemstadens tydliga bidrag till tematiken blandas, likt tidigare, även mer avlägsna referenser in friskt. Både uttalat och mellan raderna. Inte för att det nödvändigtvis är något negativt, men Stor ramlar ocksålätt tillbaka till den kompakta svårmodigheten. Albumet vittnar dock på utvalda, och mycket fina, ställen om ambitionen att göra mer glädjedriven musik. Produktionen, signerad Charlie Bernardo, är lika dynamisk som dyr i soundet. Välavvägd mot Stors omfångsrika aura, varken försummad eller för dominant. Lägg därtill Stors redan konstaterade talang som rappande textförfattare, och vi har ytterligare en fullträff på händerna.