Självklart borde jag älska det här reservationslöst: Los Lobos store gitarrist bjuder in till kalas på egen hand, med en bubblande brygd av chicanorock, gråtmilda dragspelsballader och studsande party-a-lama, som mest låter som en alternativ tagning av Lobos 80-tal; som By the Light Of the Moon, Part II. Men just där ligger väl problemet. Han har gjort det här redan, fast bättre, med en oslagbar bandmagi som hjälp. Dessutom har han i Los Lobos utvecklat sin musik på ett imponerande sätt under 90-talet: album som Kiko och Colossal Head visade på helt nya sidor av bandet, med musik som lyssnat lika mycket på gatans moderna puls som på sina egna rötter - och med fjolårets supergruppalbum Los Super Seven tog han också gränslandsmusiken till nya dimensioner, på ett lika hjärtskärande som hjärtevärmande sätt.
Så även om jag njuter av Flacos dragspel i Angelito, gungar till voodoogrooven i Stuck och smälter av den stora soulrösten i E. Los Ballad, så kvarstår ett obevekligt faktum: att Cesar Rosas kan mycket bättre än så här. Och att vi inte är vana vid att han gör det så enkelt för sig.
Skivbolag:
Artist: