De senaste åren har Maria Smith och Victor Thell gjort succe med sin glittrande folkpopmusik. Genom åren har kärleksparet släppt en rad singlar och 2017 var det dags för debutalbumet. I fjol vann de sin första Grammis.
På det andra albumet Pixie’s Parasol bygger duon vidare på sitt framgångsrecept. Musiken är precis lika radiovänlig som tidigare. De countryinspirerade låtarna känns som att de är hämtade ur en av Spotifys egna spellistor.
Skillnaden är att den här gången har paret gjort slut. Genom albumet sjunger de öppet om sitt uppbrott. Det handlar om allt från att vilja bli förlåten till faktumet att kändisskapet ändrat dem. Stundvis är textraderna vassa, men tyvärr drunknar de i musiken.
Utöver det finns det även en del oväntade låtar. Framför allt tänker jag på de två låtarna som som handlar om Goliat samt bröderna Lejonhjärtas värld. Det skulle knappast förvåna mig om sötnötmusiken senare dyker upp i amerikanska barnfilmer.
Den som gillade debuten kommer helt klart gilla Pixie’s parasol, men själv nöjer jag mig med att spola förbi de mysiga Spotify-spellistorna. Med det sagt finns det även saker som är bra med albumet. Till exempel har Year Of The Young fastnat på repeat i mitt huvud - både på gott och ont.
