Innan Selena Gomez släppte sin nya EP Revelación, pikade hon sina lyssnare på twitter. Där retweetade hon en tio år gammal tweet som lydde “Can’t wait for you to hear the Spanish record… it’s sounding so cool” med undertexten - “I think it will be worth the wait”. Revelación är med andra ord ingen EP född ur någon pandemi även om det var under 2020 som hon äntligen avslutade det decennium-långa projektet.
Selena Gomez snälla och luftiga stämma skapar en känsla av skymning i en av de mest soliga av musikgenrer - reggaeton. Kombinationen av Gomez hemlighetsfulla och försiktigt sensuella framtoning med dansanta upptempo beats är kittlande. Plötsligt finns där en känsla av.... pondus.
Självklart är Gomez övergång till spanskan både en hyllning till hennes latinamerikanska arv och ett resultat av musikalisk nyfikenhet. Men den växande latinamerikanska musikscenen gör att det både är lönsamt och attraktivt även på det internationella planet. Den latinamerikanska musiken blir äntligen tagen på allvar. Och även om anledningen bakom framgången till stor del handlar om ett attitydskifte snarare än förändrad kvalite eller ökad export av musik, så är framgången ett faktum. Bad Bunny och Rosalía är bara två av flera namn som är praktexempel på detta. Med Revelación tar Selena Gomez ett strategiskt steg ut i musikbranschen, med både viljestyrka, hjärta och integritet. Och för första gången upplevs glaset snarare halvfullt än halvtomt.
