Efter Benjamin Curtis död 2013 är det omöjligt att komma undan mytologiseringen av detta School of Seven Bells sista album. Men de slutgiltighetsstämningar och avsked vi tolkar in är bara delvis befogade. När låtarna spelades in visste han inte om sin lymfcancer. När hans kollega och livspartner Alejandra Deheza slutförde inspelningarna var han redan borta. Kanske är det i den kronologin förklaringen finns till att musiken stundtals är rentav lättsam, medan texter och utanpåverk är fyllt av djupaste sorg.
Den dramatiska och svepande synthpopen befinner sig mitt emellan New Order och Everything But The Girls klubbperiod, och Signals både adderar modernare r'n'b-element och bryter ut i svulstig stadiumsynth. Confusion som är det enda spår som helt spelats in efter Curtis fått sin diagnos är också skivans mörkaste stund. Musikaliskt placerar den sig strax intill Cocteau Twins, och den som kan undgå att beröras av den och av hela SVIIB saknar känslor.
