Fortfarande har inget band misslyckats värre med att splittras än The Posies. Har inte Ken Stringfellow och Jon Auer ”tillfälligt” återförenats som singersongwriterduo eller ryckt in i Big Star så har de varit där och petat på The Posies-namnet igen. Har man en gång hört den klockrena powerpop de åstadkommit ihop är det lätt att begripa varför, och det är därför deras första The Posies-album på fem år är en sådan besvikelse. Visst finns här sådant som gjorde dem så viktiga och mäktiga, i melodikrokar, i tuggummirefränger och i klockrena röstharmonier, men ambitionen är försvunnen. Det låter oinspirerat, anspråkslöst, som att de inte vill störa, eller som om de helt enkelt inte vill vara The Posies. Det kanske är dags att splittras på riktigt den här gången?
Skivbolag:
Artist: