Okkervil River har kata-logiserats under Overkill River bland skeptikerna. Det är en omöjlig frestelse att motstå när bandets sångare Will Sheff är känd för att lägga samma band på sina känslor som Bright Eyes Conor Oberst. Det vill säga inga alls.
Men, på trions tredje skiva gör sig Sheff inte förtjänt av någon gammal ordvits. Efter ett kort instrumentalt välkomnande kastar han sig rakt in i vad som kommer vara Min Låt fram till april minst. [I]It Ends With a Fall[/I] är som en stor varm kram mellan just Obersts hjärtskärande skrålande - men här några år visare - och den finspunna, ekande sorg som kännetecknar Will Oldhams alla 'Palace'-projekt. Och, som om inte det vore nog så lyckas ett Fender Rhodes och en hammond-orgel formulera så bra argument att jag plötsligt bara måste nämna The Band.
[I]Down the River of Golden Dreams[/I] är en efterlängtad kandidat till högen med ovan nämndas (och Wilco-)skivor som du likt ett par gamla Adidasbrallor viger ditt liv åt trots att du vet att du ibland kanske borde kliva i något lite mer obekvämt.
Klumpen jag får i halsen av avslutande [I]Seas too far too Reach[/I] får vara bevis nog på att jag menar allt det här på bästa tänkbara sätt.
Skivbolag:
Artist:
