Nisse Hellberg - Goda tider rullar in

Patrik Forshage 00:00 2 Sep 2020

Nisse Hellberg har hämtat groddar och skott av både rytmer, genres och detaljer ur musiklivet i specifikt Louisiana och planterat dem i sin sydsvenska mylla, och där tar de sig förträffligt. Spelglädjen är enorm och hantverket är fullständigt antastligt - det här är ett album som självaste Doug Sahm skulle varit stolt att sätta sin namnteckning under. 

”Ta den, broder” lyder hans variant av förebildens uppmaning ”Take it away, Flaco”, innan Niklas Medin svänger fram ett särskilt inspirerat dragspelssolo i Det tog ingen tid alls att förlora dig, och även detaljer som energisk ståbas, intensiv fiol eller munspel låter självklart och hemtamt. Nisse Hellberg smarta zydecoflörtar, tätt suggestiva texmex, counmtryblues, rockabilly och originalrock’n’roll är av allra högsta klass. 

Lika gedigen och imponerande är Nisse Hellbergs förmåga att skruva någon aning på textteman om uppvaktning och om trasig kärlek och göra dem smarta och kul. I Lyckans lok bottnar han i den mest etablerade metaforen (och rytmen) av alla, tåget, och i den traditionen låter han till storasyster titta upp från mobilen och tjusas av en modelljärnväg. 

Goda tider rullar in, menar alltså Nisse Hellberg, och förutspår att det är nu det vänder. Vare sig det stämmer eller inte gör han med sitt fantastiska good-time-album sannerligen sitt för att byta riktning på skitåret 2020.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Finntroll - Vredesvävd

Dessa finska tokar är nu inne på sitt sjunde album med trolska texter på svenska. Musikaliskt rör bandet sig fortfarande i en folkmusikalisk grund med en stor del insprängd humor. Samtidigt har bandet maxat inspirationen från extrem symfonisk metal som gränsar till den black metal vi bekantade oss med i slutet av 90-talet. 

Garbochock — En annan dag

När Stry Terrarie från absolut ingenstans släpper ett andra studioalbum med Garbochock är det på många sätt en sensation. Bandets hittills enda album Ritual från 1980 är en av de mest intensivt brännande album som givits ut i landet, och ett av de fem album som kommit att definiera svensk postpunk (jodå, jag sneglar också åt ert håll TT-Reuter, Cortex, Brända Barn och Dom Dummaste), så ett nyutgiven Garbochock-album är en sensation i sig.