Nisse Hellberg har hämtat groddar och skott av både rytmer, genres och detaljer ur musiklivet i specifikt Louisiana och planterat dem i sin sydsvenska mylla, och där tar de sig förträffligt. Spelglädjen är enorm och hantverket är fullständigt antastligt - det här är ett album som självaste Doug Sahm skulle varit stolt att sätta sin namnteckning under.
”Ta den, broder” lyder hans variant av förebildens uppmaning ”Take it away, Flaco”, innan Niklas Medin svänger fram ett särskilt inspirerat dragspelssolo i Det tog ingen tid alls att förlora dig, och även detaljer som energisk ståbas, intensiv fiol eller munspel låter självklart och hemtamt. Nisse Hellberg smarta zydecoflörtar, tätt suggestiva texmex, counmtryblues, rockabilly och originalrock’n’roll är av allra högsta klass.
Lika gedigen och imponerande är Nisse Hellbergs förmåga att skruva någon aning på textteman om uppvaktning och om trasig kärlek och göra dem smarta och kul. I Lyckans lok bottnar han i den mest etablerade metaforen (och rytmen) av alla, tåget, och i den traditionen låter han till storasyster titta upp från mobilen och tjusas av en modelljärnväg.
Goda tider rullar in, menar alltså Nisse Hellberg, och förutspår att det är nu det vänder. Vare sig det stämmer eller inte gör han med sitt fantastiska good-time-album sannerligen sitt för att byta riktning på skitåret 2020.
