The Temptations döpte sin senaste platta till [I]Ear-Resistible[/I]. Man hade onekligen väntat sig lite mer av gamla hjältar av den kalibern, den typen av ordlekar borde straffas på något synnerligen plågsamt vis. Att Next döpt sin andra skiva till [I]Welcome II Nextasy[/I] är inte ett dugg bättre. Det kan möjligtvis ursäktas av att de är unga och förhållandevis oerfarna. Möjligtvis.
Jag blir lika förvånad varje gång ett skivbolag försöker presentera musik som den här med ett "det liknar ingenting du någonsin hört förut". Det här liknar precis allting du hört så många, många gånger förr. De gillar att klä sig helt i vitt, de gillar pälsar och de gillar definitivt smycken dränkta i mer ädelstenar än du kan drömma om. Det är smörigt, slickt och sliskigt. Och ofta ganska tröttsamt.
Självklart har det sina ljusa stunder. Jag gillar singelbaksidan [I]Wifey[/I], dels för att det är en söt låttitel, dels för att den svänger lite på samma sätt som Ruff Endz gör i sina bästa stunder. Dessutom gör sångerskan Lil' Mo ett suveränt gästspel på låten. Annars saknar man ofta den något mer intelligenta formen av r'n'b när man lyssnar på [I]Welcome II Nextasy[/I]. Vad hände med Erykah Badus uppföljare? Känns som att det kanske är dags för den nu...
Skivbolag:
Artist:
