Lily Allen - No Shame

Sophie Winberg 00:00 13 Jun 2018

En risk med att introduceras som en ung, oförutsägbar artist i tyllkjol och converse är att ingen riktigt vet vad de ska göra av dig när du åldras. När den plastiga 60-talslooken inte är superhet längre och att bli full på prisceremonier och förolämpa världsstjärnor inte är punkigt utan bara deppigt.

Så har Lily Allen heller aldrig igen nått höjderna från debuten. När hon nu tolv år senare släpper sin fjärde platta kan det dock vara det närmsta hon kommit, även om en allt ifrån självklar karriär i ryggen i och för sig innebär att konkurrensen inte är speciellt hård.

På plattan hittar jag nämligen till viss del det jag letar efter i Lily Allen. Dels spår där hon pratsjunger med oss på ett typiskt brittiskt Mike Skinner-sätt - en av hennes styrkor - samt spår proddade av Mark Ronson som står som bakom det allra bästa Lily Allen släppt – Oh my God.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Kamasi Washington - Heaven and Earth

Med sin musikaliska nyfikenhet, bredd och briljans finns få samtida musiken lika spännande, lika akut angelägna som Kamasi Washington. Och med sin bakgrund hos Kendrick Lamar, sina mäktiga kaftaner och missionen att vända sig till en otålig Spotifygeneration med mäktiga temaalbum fulla av tio minuter långa improviserade jazzstycken är han så hipp att det gör ont. 

The Orb – No Sounds are Out of Bounds

Engelska The Orb brukar utnämnas till grundarna av ambient house, det vill säga den genre som ofta, lite nedsättande, kallas för hissmusik. Chill, loungig electro, med sampliga konstmusikinslag, naturljudsingredienser och en slött lunkande känsla. Men idag gör Alex Paterson, bandets enda permanenta medlem sedan starten för trettio år sen, inte direkt något vare sig revolutionerande eller nyskapande. På den här skivan har han frångått minimalismen, och samarbetat med ett helt gäng musiker, vilket märks främst på de olika vokala inslagen.

Virginia Wing - Ecstatic Arrow

Alldeles för få band nämner Holger Czukay bland sina topp-tre-influenser, och bara det gör den här duon är värd uppmärksamhet. Påverkan av hans försök till pophits - Cool in the Pool och The Photo Song är särskilt angelägna i den kategorin - är påtagliga i poplåtar som The Second Shift