Det är en fröjd att se en artist hitta fram till den kärna som alltid funnits där, men som inte riktigt utkristalliserat sig. Det andra albumet från Knife Girl, Cum, är exakt det, frukten av en reinkarnation.
Finska Lili Aslo har gjort musik under pseudonymen Knife Girl sedan 2013, till en början på Soundcloud och senare som signad artist. Men skillnaden på musiken som Knife Girl gjort tidigare och det nya albumet kunde inte vara större. Innan var soundet ofta centrerat kring ett piano, trätt genom avskalade och ofta vaggviseliknande ballader. Nu ligger fokus på produktionen, som är dynamisk, läckert krispig och ofta överraskande. Musiken är hård, elektronisk och utmanande, både i text och sound.
Ombytet kommer efter att Knife Girl gått igenom en könskorrigering, något som lett henne till att ansluta sig till den queera musikscenens hyperpop. Det är tydligt att hon tar avstamp i gänget från PC music, men också Arca och 100 Gecs. När det är som bäst låter det som deras lillasyster, en ny förgrening som både förnyar och andas nytt liv. Hit hör främst singeln Estrogen, en deklamatorisk, klubbig kampsång om att älska sig själv, “I love my tits/I love my dick/I fill my body up with estrogen”. Att låten varit vägledande för den nya eran är tydligt, men tyvärr når inte de andra spåren riktigt upp till samma nivå. Ibland är inspirationerna så tydliga att det blir förutsägbart.
Albumet är som helhet ojämnt och spretigt, men det känns lämpligt för den här formen av total frigörelse och eufori. När Knife Girl nu har en helt annan musikalisk karta att navigera efter, kommer nästa projekt förhoppningsvis ha en ännu mer distinkt unik framtoning.
