King Nuns efterlängtade debut är här och det är väldigt mycket västra London, smutsiga klubbar och svärta över den. Skivans bästa låt är Cowboy och I Saw Blue som är mer brittpop än den punkiga lo-fi som Mass annars är.
Mass är till en stor del en självbiografisk kommentar på deras tillvaro. Det finns en naivitet och ungdomlig glans över att göra musik som handlar om att de får göra musik. Musiken i sig är rätt skränig och obalanserad, men med hjärta. Mycket handlar om att känna förtvivlan och ha tråkigt, eftersom King Nun är tonåringar på riktigt.