En fråga till Dave Keuning: om du redan spelar i världens största rockband, känns det inte då lite onödigt att släppa en egen skiva som låter exakt likadant?
Under snart två decennier har vi känt till Keuning som gitarristen i The Killers, som han bildade tillsammans med bandets frontman Brandon Flowers. Ett band som jag i perioder lyssnat på oavbrutet, i perioder skämts över pga att jag är en pretentiös indietjej som inte gillar “sell outs”. Men jag ska inte ljuga, när jag fick ett recensionsex av Dave Keunings skiva Prismism blev jag lite pirrig.
Så trots att Dave Keuning gör samma musik som han gör med The Killers så gör han det mycket skickligt. Jag skulle aldrig kunna gissa att det inte var The Killers, förutom att rösten är pyttelite olik Flowers sätt att sjunga på. Det hade varit uppfriskande med något annorlunda, något som Keuning inte är så bekväm med utan vågade utmana sig själv, men jag har samtidigt full förståelse för att det är så skönt att vara bekväm. Att vara trygg och bekväm är den bästa känslan i världen, så även om den bubblan låter som The Killers är det inget att klaga på. De är oironiskt bäst ändå.