Juni Järvi

Juni Järvi. Juni Järvi. Om man upprepar det tyst för sig själv, så låter det som en barnramsa. Vi i femman-låten. Lite som "whemba-wheppat" i The lion sleeps tonight. Där har vi ju för övrigt en låt man hörde när man var fyra och fortfarande nynnar på ibland. För den har en så stark refräng. Åter igen, Juni Järvi. Bakom namnet hittar man Mikael. Hej, Mikael. Du skriver i konvolutet ett tack till Café Copacabana, jag är alltid där, vi kanske har setts? Jag tror att jag älskar dig. Du har gjort en skiva som jag lyssnat på trettio gånger och som jag ännu inte riktigt kan beskriva för jag behöver lyssna på den mer. En gång till. Igen. Jag behöver den. Din pop vägrar lämna mitt huvud. Lite som "whemba-wheppat" i The lion sleeps tonight.