Johnossi är nu inne på sitt sjunde album. Sedan deras debut 2006 har de balanserat mellan rock och pop. När de slog igenom med Mavericks var det med ett mer kommersiellt och tillgängligt sound. Sedan dess har deras något slätstrukna skivor gått mig förbi, tills nu.
Deras nya album Mad Gone Wild ligger både rätt i tiden och är det nya syret duon behövde. Det visar dem från sin bästa sida, särskilt John Engelbert som gitarrist. De elva spåren är en rejäl kraftansamling med ett skitigare sound där influenserna främst tagits från punk och alternativ rock. Tankarna förs snabbt till Queens of the Stone Age och White Stripes lite mer opolerade alster. Producerat har Pelle Gunnerfeldt (The Hives, Viagra Boys, Refused) gjort, som även gjorde bandets förra album.
De beskriver själva albumet i koncept, som en “vandring in i vansinnet” och hänvisar till fiktiva karaktärer från Franz Kafkas Förvandlingen, Martin Scorseses Taxi Driver och Jokern. Karaktären Roscoe som dykt upp lite här och var i duons musik sedan 2010 återvänder också. Hur som helst är det uppenbarligen något som återigen klickat och gjort att de löpt hela linan ut, det glädjer mig.
Albumet vacklar ett par gånger och tappar farten mot slutet, speciellt när soundet återigen blir för hookigt poppigt. Black Hole, jag tittar på dig. Men som helhet är det ett överraskande bra stilbyte. Det är kul att se Johnossi i högform och med breddade vingar. Jag hoppas att de utforskar denna sida vidare och tar det ännu längre. Fortsätt så!