Låt oss först slå fast att Johnny Marr är Gud. Med The Smiths gav han oss en ny standard för poplåtar och för innovativ popgitarr, och när hans första sololåt presenterades för världen i augusti år 2000, visserligen undanskymd på en musiktidnings omslagsmonterade gratis-CD, gav det ändå eko i musikvärlden. Johnny Marr! Solo!
På Internet fanns ytterligare tre färdiga låtar, och när som helst skulle Johnny Marr släppa sin första skiva där han inte hämmades av samarbetspartners ramar och begränsningar. Eftersom han inte vill vara beroende av någon annan hade han rekryterat en hopplös basist från Kula Shaker och legoknekten och Beatles-sonen Zak Starkey, den här gången skulle ingen stoppa honom.
Två och ett halvt år senare har Johnny Marr äntligen hittat ett skivbolag som är beredda att ge ut skivan, där han med sitt kontrollbehov utöver gitarr och låtmaterial också står för sång och produktion. Det är här haveriet börjar.
Gitarren är oantastlig på [I]Boomslang[/I], och sången är inte den katastrof man hade kunnat befara. Låtmaterialet däremot är eoner från det Johnny Marr tidigare presterat. Bakom sångare som Bernard Sumner, Matt Johnson och Morrissey har Johnny Marr kunnat lita på att de intrikata sångerna hanteras väl. Nu fegar han ur, och skriver låtar för att de ska funka trots sångarens mycket begränsade register. Det blir bara tråkigt, allvarligt, nervöst och stelt.
[I]Need It[/I] med drivande gitarr och snyggt munspel är en av mycket få ljuspunkter. Den hade kunnat vara ett avlagt spår från The The's [I]The Beaten Generation[/I] om den hade vågat ta ut svängarna, men annars är det bästa knappt i klass med en oinspirerad Noel Gallagher. Som sämst låter [I]Boomslang[/I] som refuserade ljudtester inför Stone Roses [I]Second Coming[/I]. Utan låtar begraver Johnny Marr sin röst så djupt han kan bakom baklängesgitarrer, monotona budgetriff och en riktig muggig produktion.
Ibland gör skivbolagen korrekta bedömningar - [I]Boomslang[/I] borde aldrig ha sett dagens ljus. Johnny Marr var den första i gänget med en gura i hand, och den första i gänget att dö.
[I]Skivan släpps den 3 februari.[/I]
Skivbolag:
Artist: