Joe & The Anchor har dryga 13000 spelningar i månaden på Spotify men har redan fått en fanbase som kallar sig själva Sailors. Där har en av de mer notoriska fansen lyckats gadda in en hyllningstatuering tillägnat bandet redan. Kanske är det den hemmasittande livsstilen som gjort mig blodtörstande efter spänning, turbulens och skrikande folkhav. Men när detta kom till min kännedom var det enda jag kunde tänka på ifall Sailors kommer bli galna och stöka runt lite. Det hade varit kul.
Dessvärre avfärdade jag detta önskedrömmande lika snabbt som det startade. Joe & The Anchors är nämligen allt annat än upprorsmakare, vilket absolut inte måste vara dåligt, det är väl typ det enda kravet som public service ställer för en plats i melodifestivalen? Skämt och sido. Joe & The Anchor’s nya EP Blue är musikaliskt mångsidig och bandets fyra medlemmar - Joakim Rosenlund, Robin Zhang, Viktor Edsjö och Ruben Sonesson kompletterar varandra väl i sina olika styrkor. Något jag tyckte lyste igenom speciellt mycket vid bandets medverkan i den digitala livekonserten Finsperry 2020 som finns att se på youtube. EP:n Blue är en del av JATA:s resa från indierocken till indiepopen. Även om musiken är mer av det moderna slaget nu, präglad av de avskalade elektroniska beatsen, så är det i sången som spåren av den svunna indierock tiden lever vidare… där tillåts stämman vara rosslig och kraftfullt vädjande. Härligt tycker jag. EP:ns starkaste spår är utan tvekan avslutningspåret Blue, som jag skulle vilja hävda är ren känsla på burk… I fortsättningen hoppas jag att Joe & The Anchor’s lyckas få med precis ett sånt rent och autentiskt uttryck i alla sina kommande produktioner. De har ju bevisat att de kan om de vill.
Joe & The Anchor - Blue
Skivbolag:
Artist:
