Iiris Viljanen – En finsk jul

Love Carbin 11:42 13 Dec 2020

Iiris Viljanens julskiva är bra för oss som inte gillar julmusik. Denna kan man lyssna på utan att göra det ironiskt, här finns nämligen någonting mer än på alla sjukt naiva låtar som finns på typ spotifys jullistor. En finsk jul, som albumet heter, är mer lågmält, och inte så muntert. Eller, det är i alla fall inte eskapistisk (i och med att det är en julskiva som släpps i år, så kommenterar den givetvis årets situation). Här blandas vackert pianospel, jazzlåtar, klassisk musik och pop – helt enkelt finns något för de flesta här. 

Däremot kan det också kännas något osammanhängande, en tanke som jag har med all Iiris Viljanens musik egentligen. Från låt till låt kan de variera oerhört mycket i stil och känsla. Det gör inte så mycket om man tycker om alla hennes musikaliska referenspunkter (allt från Shai Maestro till Jean Sibelius till diverse singer-songwriters) och eftersom jag personligen gillar dem tycker jag också om skivan. Om julen känns vemodig i år kan jag tipsa om att använda En finsk jul som bearbetning, eller julmys, eller bara som bra musik.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Kiwi Jr. - Cooler Returns

Jag har börjat tröttna på band med DIY-stämpeln. Det finns inget tråkigare än band med dåligt skrivna låtar som försöker dölja det faktumet bakom skräniga gitarrer och fula sångröster. Ibland har dom någon kul textrad, oftast inte. Snark. 

Lil Skies – Unbothered

Lil Skies största idol är Lil Wayne och det hörs. Rapparen erbjuder likt sin idol hiphop på trapbeats och autotune. Båda med en röst, varken gnällig eller aggressiv utan någonstans mittemellan. Deras röster ligger som ett ludd över de tunga basgångarna och smattrande 808-trummorna. Vad som skiljer rapparna åt är det där lilla extra. Det där lilla extra som Lil Wayne har, och Lil Skies saknar. 

 

Therion - Leviathan

För att vara så pass etablerat som Therion är arbetar de i en högst perifer miljö, bortom trender och regler. Det gör det svårt att veta vad man ska förvänta sig av bandledaren Christofer Jonssons gotiska symfoniska operametal. Men inför denna sjuttonde fullängdare var ambitionen uttalad att ta fram Therions mer ”hittiga” stunder.

Michaela Åberg - Merry Crisis

Så länge jag kan minnas har jag varit svag för psykedelisk rock. Musiken lyckas många gånger gräva sig långt innanför huden, men det finns även flera fall då psykrocken har misslyckats och i stället framstått som pretentiös. Det hela beror helt enkelt på vem artisten är.