Den största missuppfattningen av dubmusik på 90-talet är att det ska vara någon slags ljudkuliss. Det har släppts triljoner samlingsskivor med aptråkiga, kontorsanpassade rytmmattor som kallas för dub - trots att de har väldigt lite gemensamt med den ursprungliga, jamaikanska musikformen. Dub är ju, som nästan all rytmbaserad musik, framför allt till för dansgolvet. Man ska dansa till dub. Man ska skaka på rumpan tills man får ont i benen och man ska svettas och flåsa och ta i med hela kroppen.
Att musiken oftast går i sisådär 65 bpm (ungefär som din puls) är inget hinder. Man får väl bara dansa lite långsammare.
Nu släpper en av världens bästa deephouse-etiketter, chicagobaserade Guidance, sin första samling med modern dubmusik. [I]Hi-Fidelity Dub Sessions [/I]är som bäst när den svänger som hårdast. Seven Dubs [I]Rock It Tonight[/I] låter precis som något som Massive Attack inte fick plats med på [I]Protection, [/I]skotske Paul Hunter (som även producerar makalöst funkig house och garage på samma etikett) ligger bakom tre spår under pseudonymen Dual Tone, och det är riktigt djup dub som får hela mellangärdet att vibrera. [I]Hi-Fidelity Dub Sessions[/I] är en skiva som, precis som Burning Spears [I]Garvey's Ghost,[/I] ska spelas på öronbedövande volym i gigantiska högtalare, allra helst på ett rökigt, trångt och svettigt dansgolv. Ni som lyssnar på den på jobbet kommer aldrig att förstå det.
Skivbolag:
Artist:
