Her Majesty behövde inte ens ett år på sig för att komma upp med en uppföljare till debuten [I]Happiness[/I]. Snabbt jobbat, men gick det för snabbt? Her Majesty verkar vara ett självsäkert gäng, det hördes på [I]Happiness[/I] och det hörs på [I]The Past Is Not A Good Idea[/I], så nej, jag tror verkligen inte det. Men låter det toppen? Både och, de skräniga gitarrerna, boogiepianot, de ylande rösterna och ta oss på allvar-texterna kräver sin man -- men till mig når de inte alltid fram. Visst finns här ambitioner i orkestrering och arrangemang -- och det här låter som en paradox -- men det ekar liksom tomt på grund av överbelamring med ljud. Lite samma -- fast i mindre skala -- som jag tyckte problemet med Frankes debut var. Vid några få tillfällen skiner talangen igenom ordentligt: singeln [I]You And Me Against the World[/I] och [I]Always And Forever[/I] är verkligen två toppenlåtar, men allt som oftast känns skivan bara storslagen och eh storslagen.
Skivbolag:
Artist:
