Jag vet egentligen inte varför jag har så svårt för Malmö-hajpen This Is Head. 0001 har det mesta man kan begära av ett debutalbum: det är mörkt, monotont, melodiöst, smart, kompetent och infallsrikt. Troligtvis är de fantastiska live. Ändå kan jag inte skaka av mig känslan att musiken är ett utstuderat hopkok av saker som borde gå hem 2010 - som ett krautigare Mountain of One, fast med erbarmligt tjatig sång.
Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!
WoodbineDen engelska trion Woodbine har spelat ihop sedan mitten av 90-talet men först nu släpps den självbetitlade debuten. Och Woodbine, engelska för vildkaprifol, håller vad bandnamnet lovar. Susan Dillane, bandets sångerska, har en försiktig och vacker liten röst som viskande berättar små sagor om kärlek och erotik. Tunga andetag, akustiska gitarrer och, såklart, stråkar står i centrum. Än så länge in |
Endless NightFörst det roliga. Ett: Weeping Willows låter snyggare och snuddar mer vid 50-talets tearjerking-tradition än tidigare på ett moget och mycket klädsamt sätt. Det är under sådana här, inbillar jag mig, påkostade förutsättningar bandet skall spela in sina klagolåtar. Två: Looking For A Home, årets kanske starkaste svenska låt. Dramatiken, soundet, den extremt mörkblå tonen, texten, Carlsson - fantast |
