Man kan inte annat än att tycka synd om Dave Grohl. Han kände sig aldrig riktigt hemma i sitt första bands självförbrännande existens, och utflugen ur boet stod han vill och naken, utan en röd liten tråd. Att han besitter såväl talang som intelligens långt över gitarrockens genomsnitt har bara gjort det värre, eftersom han aldrig haft en susning om vad han ska använda det till. Därför har alla Foo Fighters album, och det här i synnerhet, varit synnerligen profillösa skapelser, som trevar sig fram bland light-metal och emo (hälften, ungefär), och MOR-listrock (andra hälften).
Men låt nu inte medlidandet gå för långt, det finns ingen anledning att organisera några Grohl Aid-galor. Dave Grohl kokar utan ansträngning hitsoppa på sina spikar och lär aldrig behöva svälta. Och skulle han behöva en meningsfull fritidssysselsättning har han alltid företräde till trumpallen i QOTSA.
Men låt nu inte medlidandet gå för långt, det finns ingen anledning att organisera några Grohl Aid-galor. Dave Grohl kokar utan ansträngning hitsoppa på sina spikar och lär aldrig behöva svälta. Och skulle han behöva en meningsfull fritidssysselsättning har han alltid företräde till trumpallen i QOTSA.
Skivbolag:
Artist: