Eric Palmqwist har gjort bra skivor förr, men han har aldrig låtit så passionerad som på sitt hyllningsalbum till sitt Gotland. Även om sångerna konsekvent hämtar namn och lyriska anekdoter från öns socknar och platser är det definitivt inga kolorerade semestervykort han presenterar med sin känsliga röst. Istället är de vemodiga sångerna med mjuka och jordnära arr ofta mörka i sin sentimentalitet, särskilt sorgsna Visby, rent av ledsna Gråbo och fullt ut deprimerade St:Olof. Å andra sidan är Lojsta lättat trygg, och Schenholms är storslagen rootspop där fastlänningarna i Tensta Gospel Revelation bidrar till euforin. Den bredden och innerligheten i EP’s Trailer Parks guidning runt sin ö gör att man gärna återvänder ofta.