Edda Magnason - Tune Oo A Crooner EP1

Sophie Winberg 14:15 10 Jun 2019

Medan vi i pöbeln lallar runt på Rusta och köper myggnät och grillkol befinner sig Edda Magnason - Monica Z med hela svenska folket - någon helt annan stans. På en dovt spotlightbelyst scen, framför ett gäng runda bord med kostymklädda män och kvinnor i silkeshandskar skulle jag gissa. 

Vi rör oss bland stor jazz, saxofoner och smörsång, och inledningsvis har inga större ansatser gjorts för att uppdatera eller modernisera genren, utan vi placerar oss nöjt och bekvämt i en retro miljö. I slutet tar plattan dock en liten avstickare. I feel you trust, like a warm stone påminner mig om Ane Brun eller Frida Hyvönen, och Synchronized tar mig till Art Decade från David Bowies Low

Det är ett alternativt universum, unikt Eddas och långt bort från sommarsverige. 

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Mark Lanegan Band - Somebody’s Knocking

Att Mark Lanegan som få andra klarar att fånga essensen hos både Nick Cave och Iggy Pop vet vi sedan länge, och här är det mörkt och hotfullt som sig bör, med lager av gitarrer, mullrande pukor och tung elektronik. Det är mäktigt, suggestivt och… lite förutsägbart, va?

Berhana – Han

Berhana har lyckats hålla sin skimrande r’n’b under radarn sedan han debuterade med sin självbetitlade EP 2016. När Donald Glover, även kallad Childish Gambino, använde låten Gray Luh i serien Atlanta blev uppmärksamheten dock påtaglig. På debutalbumet Han lyckas Berhana inte bara presentera r’n’b som injekterats med psykedeliska och funkiga influenser. Hans bakgrund som manusförfattare bidrar förmodligen också till albumets konceptuella inramning som är minst sagt filmisk.  

Battles – Juice B Crypts

Juice B Crypts är den mest stressframkallande skiva jag har lyssnat på i år. Soundet består genomgående av gälla, osammanhängande och disharmoniska ljudeffekter från något oerhört enerverande datorspel i höghastighet eller, jag vet inte, Skrillex? Låtarna är i stor utsträckning helt olyssningsbara och för att vara helt ärlig så blev jag tvungen att hoppa över delar av vissa spår på grund av oljudsframkallad ångest.