Spretigt och lekfullt. Lika nostalgiskt som trendprisande. Genrebestämningen är minst sagt svår och adjektiven blir lätt motsägelsefulla i beskrivningen av Djurparkens debutalbum.
Den växlande genreblandningen hjälper visserligen till för att hålla intresset uppe under albumets väl tilltagna längd, men alldeles för många av spåren känns som utfyllnad. Elektroinfluenserna på tempofyllda spår som Faller lätt för allt och Under framträder som mest spännande, medan pratrappen på vissa av de mer tillbakalutade spåren bitvis känns oengagerad.