Django Djangos tredje album sen debuten 2012 är packat med så många musikstilar och influenser att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Den som hoppats på att bandet hade hittat sin röst, blivit bekväma i sitt sound och landat i sin nisch har tyvärr inget att hämta i plattan.Bandet har snarare trasslat in sig ännu mer, och resultatet är svårplacerat. Det är pop med Moroder-synthar och Pet Shop Boys-vibes, samtidigt som det är skitig postrock, trallvänlig disco, falsett och indierock från 2008.
Det finns bra spår och musikaliskt finns mycket inspiration och energi, men det är svårt att finna något i musiken som talar till mig när jag blir så överöst av intryck och genrer.
Skivbolag:
Artist:
