17 år och 15 miljoner sålda ex efter debutalbumet är Counting
Crows tillbaka med ett - ta-da! - temaalbum. Det börjar med sex syndiga lördagskväll-låtar med "skinny girls who drink champagne", och sedan följer eftertankens kranka blekhet i trög dagen-efter-ågren.
Den första halvan är givetvis röjigare och en gnutta roligare än återstoden, men de avviker aldrig från den vardagligt stabbiga musikskolerock, stundtals farligt nära de stora amerikanska jambanden, som redan gett dem en stor skara lojala deadhead-fans. Andra behöver inte göra sig besvär.