Detta är tredje plattan för Waterbugs del och vill man vara taskig kan man säga att det också är den tredje musikaliska upplagan av bandet. Den tredje och mest tilltalande, skall tilläggas. Debuten var en platta så överlastad av glasklara referenser till bandets skivsamlingar att man log när man hörde de ansträngda lo fi-excesserna. Tvåan var en överdrivet slickad och inställsam platta som gav intrycket att bandet var beredda att offra sina mammors själar för radiospelningar och försäljningsframgångar. Nu blev det ingenting med vare sig det ena eller det andra; det var Waterbugfri zon i radion och plattan sålde ytterst marginellt. Som tur är har bandet tagit konsekvenserna av magplasket, legat lågt och för första gången skrivit låtar. Genomtänkta låtar med rejäla portioner charm och egensinne utan att det känns som frampressade tokigheter. Bäst är de i låtar som singeln My Friend in NYC, The Fool och Libido Love: snygg mellanviktsindie med bra Epoxykänsla i refrängerna. Generellt fungerar det inte lika bra för Waterbug när de drar ner på tempot. Märk att jag skrev generellt. Tårdryparen Can't Stay Forever är en riktigt ledsen slowfox, komplett med världens mest tragiska text. Renodla popnerven mer konsekvent och garnera bara med de allra bästa balladerna nästa gång. Då kan det bli riktigt roligt.
Artist:
