Bennett – Och du heter?

levi hielle-bergstrom 00:00 30 Apr 2020

Bennettbröderna har alltid varit måna om att inte bli placerade i fack. Med flera laddade singlar och EPs i ryggen kommer äntligen ett album som visar vad Bennetär kapabla till. De säger själva att varje spår på Och du heter? är en egen värld och det har dom rätt i. Bröderna har slagit hackan i en guldåder. 

Och du heter? för tankarna till Denzel Curry och JpegMafia när brödernakastar ur sig laddade bars över de entusiasmerande beatsen. Albumets bästa låt Pedigree har samma charm som singeln Beyblade från 2019. Bröderna har verkligen bemästrat den typen av studsiga och lekfulla beats.  Lust har de lånat 21 Savage trumfkort och viskar över det sexiga beatet. Flyger högt som gästas av Fricky är en sympatisk och nedtonad bubblare med hit-potential som kommer följa oss långt in i sommarenExemplen på starka stunder är många och kontentan är att Bennetbidrar med en energi som har saknats på den svenska hiphopscenen länge 

Yemi, Lil Halima och Lorentz sköter sig exemplariskt på sina respektive spår men det råder ingen tvekan om att Bennettbröderna skiner klarast. Jag har alltid haft en stor respekt Bennetts kreativklubb-bangersMen på Och du heter? visar dom att deras potential stäcker sig långt bortom svettiga dansgolv.  

 

 

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Fler musikrecensioner

Christian Kjellvander - About Love and Loving Again

Att improvisationerna tillsammans med Tonbruket på Doom Country tidigare i år har gjort djupa avtryck hos Christian Kjellvander är uppenbart. Liksom i det samarbetet ger Christian Kjellvander sångerna utrymme att etablera sig och utvecklas över lång tid, ofta mer än sju minuter. Därmed finns gott om utrymme för små improviserade finesser och utsvävningar, och särskilt Per Nordmark på trummor försitter inte sådana tillfällen.

Jonas Lundqvist - Dubbla Fantasier

Jonas Lundqvist har funnits på svenska musikscenen i snart 20 år. Med olika soloprojekt och som trummis i Bad Cash Quartet. Hans nya skiva Dubbla fantasier är vad jag skulle kalla vuxen tonårspop. Det är fina melodier, glatt och enkelt. Med Jocke Åhlund ( Teddybears och Les Big Byrd) som huvudsaklig producent låter det onekligen bra.