Angel Olsen - All Mirrors

Tina Rosenfink 00:00 5 Oct 2019

Som vi misstänkt efter att ha hört singlarna är skivan All Mirrors Angel Olsens mest hjärtskärande verk hittills. Olsen har vidgat sina vyer och rört sig bort från indiepopen. Istället utforskar hon alternativ country och släpande folkmusik som är minst lika magisk. Det finns något mystiskt och annorlunda över hennes artistskap som är svårt att sätta fingret på. Angel Olsen är som en varm omfamning och en iskall kår längs ryggraden på samma en och samma gång. Olsen överraskar med kontraster genom svala sånger om kärlek och sorg exploderar ut i enorma stråkar. I sin ensamhet ackompanjeras hon av en 14-mannaorkester och en tår låter inte bli att rulla nerför min kind. 

Samtidigt som jag sveps med i Angel Olsen vackra värld, läser jag Stephen Kings Outsidern, en bok som vrider och vänder på sanning om det övernaturliga, och det slår mig att Olsen gör detsamma. Oavsett vad en tror är sant så befinner sig All Mirrors i ett svävande tillstånd där subjektiva upplevelse och drömmar om det förflutna styr över fakta. Med väldigt enkla medel har Angel Olsen inte bara gjort en bra skiva, utan ett komplext filosofiskt verk. 

Skivans bästa låtar är Chance, Spring och Summer, men jag är även svag för titelspåret, i synnerhet raden “Standing, facing, all mirrors are erasing / losing beauty, at least at times it knew me”.

Skivbolag: 
Artist: 
0 Kommentera

Håll er uppdaterade!

Gilla Nöjesguiden!

Vill du få veta precis allt som händer på nöjesguiden.se? Gilla oss på Facebook!

Gilla

Tidskriftspriset 2012

Nöjesguiden är Årets Tidskrift Digitala Medier 2012.

Läs mer

Fler musikrecensioner

Berhana – Han

Berhana har lyckats hålla sin skimrande r’n’b under radarn sedan han debuterade med sin självbetitlade EP 2016. När Donald Glover, även kallad Childish Gambino, använde låten Gray Luh i serien Atlanta blev uppmärksamheten dock påtaglig. På debutalbumet Han lyckas Berhana inte bara presentera r’n’b som injekterats med psykedeliska och funkiga influenser. Hans bakgrund som manusförfattare bidrar förmodligen också till albumets konceptuella inramning som är minst sagt filmisk.  

Battles – Juice B Crypts

Juice B Crypts är den mest stressframkallande skiva jag har lyssnat på i år. Soundet består genomgående av gälla, osammanhängande och disharmoniska ljudeffekter från något oerhört enerverande datorspel i höghastighet eller, jag vet inte, Skrillex? Låtarna är i stor utsträckning helt olyssningsbara och för att vara helt ärlig så blev jag tvungen att hoppa över delar av vissa spår på grund av oljudsframkallad ångest.