Mognadstakten på svensk alternativ techno går väldigt fort. Andreas Tilliander är en av de små artister som utvecklats avsevärt bara på två år, från den spralliga demotejpen till detta hans andra album [I]Ljud[/I]. Musiken skiljer sig åtskilligt från debuten [I]Vena[/I], en skiva han spelade in under artistnamnet Komp och släppte via en sidoetikett åt svenska Recordings Under Construction. Det som på debuten var en frustrerande hetsjakt mellan flippriga ironiska ljud utan varken hörbart mål eller mening, har till internationella debuten på aktade Mille Plateaux blommat ut i något av den vackrast strukturerade minimalistiska knaster- och brus-housen på mycket länge.
Andreas Tilliander har hittat en ny försynt experimentell rytm och gör smart djup house med atmosfärer som breder ut sig som en lång enslig höststrand någonstans utmed Sverige. Eller var det vid Lake St Clair? Det är svårt att höra skillnaden. [I]Ljud[/I] skulle smidigt smälta in på vilket blandband som helst bredvid Popol Vuhs ambientkraut och Aminadav Alonis ensligaste filmsoundtrack. Nej, man måste inte ligga i koma för att uppskatta det och ja, det finns människor med sådana blandband. Fast nog inte Andreas, [I]Ljud[/I] är ju dansmusik, och dessutom det bästa exportalbum jag hört hittills i år.Skivbolag:
Artist:
