Töserna i All Saints verkar lida av ett återkommande problem. De har inte riktigt greppat hur man gör en fullängdsskiva som håller hela vägen. Det börjar alltid bra. När [I]Never Ever[/I] släpptes som singel från debutplattan (det var i och för sig andra singeln från skivan, men ändå) var jag överlycklig. Den låten var suverän. Jag tror att nästa singel var [I]Under The Bridge[/I], en cover på Red Hot Chili Peppers gamla hit. Inget vidare kul. Sedan kom [I]Lady Marmelade[/I], ännu en cover och ännu tristare. Som fullängdare var [I]All Saints[/I] inte särskilt speciell.
[I]Saints & Sinners[/I] dras med samma problem. Första singeln [I]Pure Shores[/I] -- som också var första singel ut från soundtracket till storsatsningen [I]The Beach[/I] -- var hur bra som helst. Uppföljaren [I]Black Coffee[/I] var ännu bättre. Två låtar som är William Orbit-hits på ett sätt som fungerar. [I]Black Coffee[/I] har dessutom en fin refrängtext om trasslig kärlek.
Men sedan dalar det lite för [I]Saints & Sinners[/I]. Den når aldrig botten, absolut inte, men inga egentliga toppar heller. Det är ganska sött och ganska svängigt, men inte särskilt överraskande.
Ibland är cd-singlar ett underskattat fenomen.
Skivbolag:
Artist: