Against

16:11 25 May 2000
Detta är första plattan från Sepultura sedan avhoppet från sångaren Max Cavalera. Det är alltså upp till bevis både för den nye sångaren Derrick Green och de övriga i bandet. Green skall matcha Cavaleras mycket manliga stämma medan resten av bandet skall visa att Cavalera inte ensam var Sepultura. Och såväl Green som de andra i bandet putsar bort allt eventuellt tvivel på ett imponerande sätt. Dessutom väljer de att inte fokusera alls lika mycket på etnotrummor och suspekta infödingstakter, något man tackar för. Att det tjafset var Max hjärtefråga visar såväl hans nya band, Soulfly, som denna plattan med all önskvärd tydlighet. Visst finns det ett par spår som tangerar ovan nämnda omdömeslöshet (blåset i [I]Kamaitachi[/I] är mycket pretentiöst), men det är inte alls lika framträdande som tidigare. Istället renodlar Sepultura sin explosivitet och styrka med hjälp av dynamiska, mycket taktfasta trummor och öppet flirtande med hardcore och alternativ metal. Det känns som att Sepultura valt att börja om, flytta tillbaka positionerna och attackera stenhårt rakt fram igen på det mesta som rör sig. Samma taktik som gjorde dem så superstora som de faktiskt är i metalvärlden i dag. Taktiken fungerar. Sepultura är bättre än Soulfly.
Skivbolag: 
Artist: 

Fler musikrecensioner