Det här är definitivt inte den första filmen på temat ”bröder på varsin sida lagen måste bestämma var deras lojalitet ligger”. Men Grays version, satt mot åttiotalets knarkkrig, kommer faktiskt undan med hedern någorlunda i behåll. Det är en thriller som håller tittaren om inte på helspänn, så definitivt uppmärksam. Ibland fläskar han på lite väl, särskilt i andra halvan, men det håller nästan hela vägen. Det räddas också mycket av musiken — både Blondie och subtila ljudslingor är precist placerade och sätter stämningen.
Regi: