Den idag 77-årige franske regissören Eric Rohmer har alltid varit en filmare som är förhållandevis ointresserad av själva filmen, men desto mer fascinerad av människans komplexitet och hennes irrationella beteendemönster.
I åtskilliga filmer under åren har vi mött rohmerska karaktärer, ofta i avgörande skeden av livet, och fått se och höra dem prata oavbrutet i en och en halvtimme. Oftast i en lätt och luftig dialog där den ytliga analysen blivit ännu ett uttryck för vår oförmåga att forma våra egna liv.Enligt den existentiella hederskoden att man är sina beslut, så befinner sig huvudrollen Gaspard, en blivande matematiker och självutnämnd musiker på de dryga 20, i påtaglig existentiell kris. I brist på bättre har han lånat en väns rum i badorten Dinard där han tillbringar tre veckor då hans vägar korsas av lika många kvinnor. Den vaga och oberoende Léna, som han väntar tålmodigt på och som han tror att han älskar, den kloka servitrisen Margot, som han får en omedelbar och djup vänskap med och den yppiga och mycket bestämda Soléne, som han blir förälskad i vid första ögonkastet.Gaspard är både blodfattig och obeslutsam men attraherar (till vår stora förvåning) likväl samtliga dessa tre kvinnor.
Först Margot (med pojkvän i utlandet, därav vänskapen) som kastar honom i armarna på Soléne, och blir trots detta svartsjuk. Och när den förlupna Léna till slut dyker upp blir allt både intrikat och komiskt.En sommarsaga slutar på samma sätt som den började. Gaspard har då till synes fattat ett beslut, verkar nöjd med sitt liv, men i själva verket har han bara flytt stormen med den sista livbåten. Tre dramatiska veckor har passerat, på ytan, men i själva verket har ingenting hänt. Havet ligger åter lugnt och vid ett cafébord utanför bild sitter en 77-årig cyniker och regissör och ler en ironisk grimas åt våra tillkortakommanden.
Conte d'été
Skådespelare:
Regi:
