Allt är förmodligen Martin Becks fel. Först var det sex filmer med Gösta Ekman som Beck, sedan tog Peter Haber över med ytterligare 16. Finns det ett effektivare sätt att urvattna ett varumärke? Och så fortsatte det i samma maniska tempo. Rolf Lassgård hann med sju filmatiseringar av Henning Mankells böcker om Kurt Wallander innan Krister Henriksson nyligen tog över med vad som ska bli 13 nya filmer. Och efter att Sven Wollter skildrat Van Veeteren i tre tv-filmatiseringar har det blivit dags för honom att spela den pensionerade kommisarien i sex filmer varav två kommer att gå upp på bio för att så småningom tillsammans med de övriga visas i TV. Puh. Van Veeteren är yrkesverksam i halva bokserien, här har han just pensionerats från tjänsten som kommissarie i den fiktiva staden Maardam. Men han återkommer ständigt till de forna kollegorna, dels för att hans hjälp behövs men också för att han har svårt att slå sig till ro. I [I]Carambole [/I]återvänder han dock till sin gamla arbetsplats av betydligt mer personliga skäl. Sven Wollter övertygar som pappan som trycker undan sorgen över sin mördade son genom att direkt gå in i sin gamla yrkesroll och driva utredningen mer eller mindre på egen hand. Och jag välkomnar avsaknaden av genomonda skurkar, även om jag inte riktigt tror på det där att vem som helst kan bli en massmördare om man bara råkat hamna på fel plats vid fel tidpunkt. Hur som helst visar Peter Andersson än en gång att han är en av de bästa skådespelare vi har. Lite synd att han allt som oftast får spela mer eller mindre skurkaktig och lömsk, åtminstone på film. [I]Carambole [/I]är avsevärt bättre än det mesta i genren, även om den är lite sådär TV-ful vilket gör att det känns tokigt att se den uppsmälld på bioduk. Senast jag blev så positivt överraskad var med miniserien [I]Jakten på en mördare [/I]i SVT för ett antal år sedan. Det var den första polisserien genom tiderna som inte innehöll replikskiftet: "Var fan är Bengtsson?" "Han åkte till det där skitskumma industriområdet, hurså?" "Jävlar!" följt av greppande av överrock och tjänstepistol. Och det är ett mycket gott betyg, men säger nog som sagt mer om allt annat som gjorts i genren än den här filmens eventuella storhet. Däremot ger det mig en förhoppning om resten.
Skådespelare:
Regi: