Kärlek och svek, välbekanta föremål för outsäglig glädje och hjärtskärande smärta. Den som inte mått skit eller bölat sönder sig pågrund av obesvarad eller avbruten kärlek räcker upp en hand. De flesta har,mer eller mindre, fått smaka på kärlekshelvetets skärseld - denna mardröm som ingen väckarklocka i världen kan eliminera, eftersom den förföljer dig dygnet runt. Hela tillvaron fylls med malande
City Slang/Border
Surrender to the NightEtt tag känns det som ett soundtrack till en tysk pornorulle. I nästa stund tror man sig ha hittat den felande länken mellan Kraftwerk och Hot Butter, gruppen bakom 1970-tals klassikern Popcorn. Till sist inser man att instrumentaltrion Trans Am (vilket lysande bandnamn!) helst av allt vill rocka. Hade tempot skruvats upp några hack i somliga låtar skulle mankunnat tro att Chemical Brothers kände |
JawboxIfall Jawbox hade tagit steget fullt ut och givit deQuicksand-influerade tongångarna större utrymme hade de vunnit enormt mycket. Nu låter slutresultatet alltför återhållsamt och ljudbögigt för att man skall kunna jobba upp någon form av entusiasm. Om de släpper påstelheten och vågar ta ut svängarna är jag övertygad om att de kan vara hurbra som helst live. Plattans sista låt är en cover på Tori A |
The normal years
Samlingsplatta med ett av USA:s allra lösast sammansatta band. Sångaren och låtskrivaren Doug Martsch har ett stall med uppåt 15 musikersom han använder sig av i varierande uppställningar beroende på vilkenstämning och vilka nyanser han vill förmedla. Låter det skumt? Det är det inte. Primitiv och sorgsen low-fi, som gjPerfect From Now On
Ponera att du är på bjudning hos dina musikkompisar. Ämnet fördagen: särlingar inom nutida amerikansk skrammelrock. Oddset för att DougMartsch namn skulle droppas är ganska högt. Det är synd, för han verkarriktigt crazy. Som ledare för det musikaliska kollektivet Built to Spill ärhan ett av de klarast lysande originalen
Hope and AdamsJag gillade inte Wheats debut [I]Medeiros[/I] med en gång. Denkändes alltför behagligt snygg, överproducerad och utan låtar som taladedirekt till mig. Trots detta bet den sig av någon anledning kvar iplatthögen som roterade mest i min CD just då och där fick den stannaeftersom jag märkte hur jag allt oftare spelade plattan. Eftersom det tognästan ett år innan den satte sig rejält är jag inte särsk |
