Det finns något sympatiskt över den här dansk-svenska skräckthrillern. När mycket av den anglosaxiska teen horror som släpps ([I]My Little Eye, Final Destination[/I] och hundra till) bygger på audiellt övervåld och köttyxor i skrevet, vill [I]Midsommar[/I] något annat. Förebilden är uppenbarligen succéer som [I]Sjätte sinnet, The Ring[/I] och [I]Dark Water[/I] - historier som lyckas använda urbana
