Andreas Wilson

Babas bilar

I somras presenterades den svenska filmhösten på SFI av regissörer, producenter och skådisar. Efter några minuter dog dock projektorn och filmfolket fick övergå till att försöka prata lite extra om storverken. Det man främst mindes efteråt var dels hur Ulf Malmros störtade ut med orden "Fanimig lägre nivå än någon jävla folkhögskola". Och dels hur Rafael Edholm klarade biffen. När de andra pratad

Den utvalde

När Andreas Wilson just hade sett [I]Den utvalde[/I] tillsammans med en samlad kritikerkår sade han att "frågan är väl om det är bra eller dåligt att så många skrattar under en thriller". Det tyder på en befriande självdistans som är absolut nödvändig i sammanhanget. För detta kan mycket väl vara en film som går till his

Ondskan

På pappret är upplägget näst intill perfekt. En filmatisering av Guillous ungdomsskildring [I]Ondskan[/I] - så flitigt använd i skolan att den nästan blivit en del av läroplanen. En story som innehåller våld, idrott och en gnutta kärlek - en given hit bland killpubliken. Och en ensemble med den karismatiske nykomlingen Andreas Wilson i spetsen, uppbackad av säkra kort som Marie Richardson och Kjel