Det vilar något lite bekvämt och tillrättalagt över King Britts hiphopskiva. Det är organiskt spelad, soulig hiphop men den entusiasm som oftast genomsyrar till exempel en skiva med till exempel Philadelphiakollegorna The Roots kommer inte fram lika bra här. När King Britt gör en hiphop-skiva med gästrappare är projektet segstartat. Det är långt mellan höjdpunkterna och många halvtunna rapinsatser
