"I am the reincarnation of Jimi Hendrix. All kneel and praise me" påstår helt ödmjukt det lite taffliga Rage Against the Machine-tributebandet Clawfinger.
Jag tror inte det, grabben. Snarare Fred Durst i så fall. Håll er till metalriffen och ge upp rap och baktunga funkförsök så kanske ni fortfarande har en aning existensberättigande.
Clawfinger
ClawfingerSveriges Rammstein är åter på banan. Huruvida det är orättvist att kalla bandet så då de eventuellt var före tüskarna kan man alltid diskutera, men det är egentligen helt ointressant. Zak Tell sjunger inte påtyska och ingen tänder eld på honom live. I övrigt är likheterna mellan debåda många och lättfunna. Övertydligheten, lättillgängligheten, det påklistrade autoritetsanslaget samt, inte minst de |
