Jag fick en förfrågan för några veckor sen om att tala om min tid som punkare. Asså ja såhär såg jag ut och det va ju inte speciellt kul men inte tråkigt heller. Det bästa var alla tjejer och det värsta var all status som fanns i att leva och se så "alternativ" ut som möjligt. TIll slut, efter åtta goda år klippte jag av mig mina dreads för jag var trött på skiten, längtade efter att kamma mig och trött på att alla trodde att jag snattade (gjorde bara det ibland). Punksvängen är ju jävligt macho och vidrig på många sätt, och hetero. Men det finns också ett stort lesbiskt och feministiskt community och där hängde jag. God knows att punkkillar inte ligger mig varmt om hjärtat. Nu blev ni förvånade va?
Det som är och var gött med punksscenen, förutom musiken, är ju det politiska engagemanget som många brinner för. "'brinner" det uttrycket är. Det finns en självklar feminitisk och socialistisk agenda många gånger, kan bara prata om kvinnor o olika transpersoner jag hängt med. Detta e nog lite speciellt för Sverige, att vara punkare utomlands e inte alla gånger lika med att vara politisk, ha en vass samhällsanalys eller vara solidarisk på något sätt. Att vara porrmotståndare och ifrågasätta/vara emot prostitution var en självklarhet för oss, men direkt när en kom utanför Sverige var de flesta såpass liberala och lite häcklade oss svenskar för våra stådpunkter. Nu talar jag så nära som Hamburg och även USa. Där säljer ju queers sex till höger och vänster och ni vet ju vad jag tycker om det. Att faktiskt ha valet och ändå sälja sex är katastrof. Det bidrar till en norm som säger att det är ok att köpa andras kroppar och de som drabbas är de som inte kan påverka sitt liv. Mycket märkligt det där med att ha en samhällsanalys som inte täcker allt, att nöja sig med att tex ha en klassanalys, men inte ta det längre. Well. Jag tror även att frågan som ställdes innehöll något om killar i punksvängen, vänsterkillar? Ja dom är ju lika vidriga som de flesta, om inte värre eftersom de säger sig vara antisexister och vet exakt vad de ska säga för att passera som det. Verkligheten ser såklart annorlunda ut. har alrig träffat en enda go punkdude. Så var det sagt.
Idag har jag köpt ett par högklackade skor på rean. Hejdå punklivet. Hello lipstick lesbian.
detaljbild på olika sorters hår som klipptes på en balkong i Hjällbo nån gång under 2008 tror jag. Nu blir det inte mer punk i bloggy på ett tag.