Det är slitsamt att vara beautybloggare. I torsdags fick Annahita och jag slita oss upp i den tidiga gryningen för en förmiddag i hudvårdens tecken. Jag är så intresserad av hudvård, ja smink också, och vill verkligen veta så mycket som möjligt. Det fungerar självklart att läsa tusen bloggar och produkters hemsidor, men ibland kan det vara lättare med en liten föreläsning. I torsdags hade jag och Annahita bokat in oss på en go stund med Cecilia från L’occitane (uttalas Loxitan för alla ovetandes, det var även Cecilia som lärde mig det rätta uttalet på Daisy Beauty Expo i vintras).
Viktigt! Detta är ingen annons eller samarbete. Jag får inget betalt för att skriva detta. Jag har däremot tagit emot pressprover, det innebär fortfarande att åsikterna är mina och inte påverkas av tredje part.
Annahita med sin julelatte, gullig och smart
Vi började med att äta frukost ihop och prata generellt om våra intressen och erfarenheter. Cecilia, ytterst ödmjuk, tyckte det var så intressant att träffa oss för att vi kunde så mycket om hudvård. Obs Annahita är ett lexikon.
To begin with, L’occitane har mest varit goa krämer dofter för mig. Som den flitiga keramikern har handkrämerna mer eller mindre alltid funnits till hand de senaste åren för mig, jag köper nån på flygplatsen och får några i present. Dom ligger överallt hos mig och funkar skitbra och har alltid fräscha dofter. Jag har ibland unnat mig duschkräm, speciellt från lavendelserien, som doftar den godaste lavendel jag känt, starkt. Den första parfymen jag fick av min tjej var en "Verbena" som jag fortfarande använder. Den är fräsch och inte så söt, typiskt klar citrusdoft som inte stör min hjärna. Little did I know, att L’occitane har ett bredare register av dofter än jag visste, eller brytt mig om.
Cecilia var extremt pedagogisk. För det första fick vi göra flickdrömmen (iaf min fickdröm); gå in i en skönhetsbutik INNAN öppning, och utan att en jobbar där. Fick typ lite panik av lycka.
Cecilia, i STÄNGD butik!!!!
Vi gick igenom hylla för hylla, produkterna är indelade i sektioner typ mandel/kollektion tex PEONY/ansiktsvård/man/. Förutom alla de vanliga kroppsprodukter som skrubb, bodybutter/lotion, kroppsserum, olja, schampo, balsam, duschkräm, parfym, finns också doftljus och några få sminkprodukter. L’occitane har självklart också en hel del fokus på FACE aka hudvård, i ansiktet. Nu var jag riktigt tydlig haha.
På L’occitanes hemsida kan du läsa att företaget inte tummar på deras viktiga princip; “att erbjuda äkta naturliga produkter till konsumenten med känsla och respekt för provencalskt kunnande”. Det säger mig ingenting, och det låter också lite som allt annat du läser i branschen. Jag tror på slogans lika mycket som jag tror på att den ständigt återkommande “peaseized” krämmängden ska räcka till ett helt ansikte. L’occitane är noga med sina “sanna berättelser” om tex mandel, som från den grekiska mytologin representerar ungdomlighet och bräcklighet. Redan där har jag somnat. Jag vill bara veta om mandel funkar i mitt vintertorra ansikte, såpass krass är jag nu.
Men detta säger jag inte att jag inte uppskattar produkterna, jag är mer trött på myter om skönhet och storys för att fånga företagets känsla. Saker jag verkligen är intresserade av, och gillar är faktumet att L’occitanes förpackningar ser ut såhär: engelsk blindskrift.
2006 skapades L’occitane Foundation för att ta tillvara på det samhällsengagemang som genomsyrat företaget sen starten 1976. Varje år budgeteras projekt för en miljon euro för två huvudsakliga verksamhetsområden; stödet för synskadade människor över hela världen och den ekonomiska frigörelse för kvinnor i Burkina Faso (med tex microlån). Och något jag alltid är intresserad över när det kommer till produktion är arbetsrättsliga förhållanden, och på hemsidan informeras det om detta:
“Respekt är kärnan i L’OCCITANE:s värderingar, det bidrar till att styra sin socialpolitik, med följande viktiga punkter:
• Personalutveckling för att stödja bolagets tillväxt och samtidigt låta de anställda uttrycka sina potentiella karriärmål
• Balans mellan arbete och liv
Integrationen av funktionshindrade: öppenhet för mångfald, särskilt personer med funktionshinder som är inskrivna i i företagets personalpolitiken, och deltar i insatserna för funktionshindrade.”
Hoppas det är sant.
Hela L’occitanes produktion är kvar i Province i fabriken där grundaren Olivier Baussan en gång startade, men nu med en utbyggd variant och självklart export till hela världen.
Så, om vi snackar hudvård. Jag är ju besatt av rejäla produkter, det måste kännas och jag måste veta att det händer nåt. L’occitane har inte direkt ansiktsvården jag skulle prioritera, förutom tex ansiktsolja och denna goding som jag såklart inte kunde sluta glo på eftersom den innehöll ord som “exfoliera”, en fyra veckorskur, med exfoliering, återhämtning mm i små ampuller. Inte så miljövänligt, men kanske nödvändigt vad vet jag.
L’occitane erbjuder naturliga ingredienser, mycket örter och eteriska oljor. Även om jag inte skulle köra en nattkräm härifrån, är det ett typiskt bra komplement med tex ansiktsolja som många, speciellt jag behöver nu på vintern. En go neutral olja kan du blanda ditt serum med om du vill. Ibland. En produkt som jag blev extra nyfiken på vad rengöringsoljan till face, då jag älskar sådana produkter.
Torkas med fördel av med en blöt handuk, och använd gärna lite micellärt vatten efteråt.
Här kommer min favorithylla, nämligen manshyllan haha. Ja, det är astöntigt att dela upp produkter i kvinna/man, bla bla det biologiska tvåkönssystemet mm. Här finns rakgrejer, parfym, sånt en har i skägg, jag vet inte allt. Blev SÅ positivt överraskad av deras CADE-serie, trillade ihop av doften. Pappa, om du mot förmodan skulle läsa min blogg sluta prick nu! Han måste få nåt av detta i julklapp för det luktar så gott!! Pappa är dessutom sen långt tidigare förtjust i L'occitanes rakprodukter, så gulligt. Håller sakta men säkert på att förvandla honom till en lika stor hudvårdsnörd som jag.
CADE innehåller noter av bergamot, ceder, rosepeppar, trä och citrus. Allt jag kräver för en doft. Jag kommer dofta den snart.
Summan av min L'occitanerunda. Tack Cecilia för att du delade med dig av allt du har i ditt huvud, tack Annahita min beautysyster, för att jag tvingar upp dig på early mornings och för allt du tillför i mitt liv. Jag har helt klart fått upp ögonen för L'occitane, inte minst för dofterna, och deras sociala projekt. Nån junkie för ansiktsprodukterna blir jag aldrig men bring me that duschkräm and I'm down for whatever!
