Lykke Eder-Ekman är inte på Way Out West för tredje dagen i rad.
07:00
Min arbetsmoral ”limbo mellan slacker och extremt duktig flicka” resulterar i att jag vaknar med solen efter tre timmars sömn och skriver klart gårdagens blogg. Eller famlar efter ett språk som gått mig förlorat genom de 40 000 öl jag drack igår. Kalla det vad ni vill.
09:00-11:00
Sover. Drömmer om att inte ha semester mer.
11:15
Varför lägger Hurula upp porr på Instagram? Det där leendet.
11:30
Min kyl har tydligen stängt av sig själv under natten. Måste skett när jag var högfungerande alkoholist igår. Vaknar till ett vattenfyllt kök (en kvadratmeter diskbänk) och gör en lågfungerande insats som mest består av att svepa lite med en SÖS-handduk över golvet. Lyssnar på En varg söker sin pod.
12:15
Essy rapporterar skvaller från wow. Eller vet inte om man kan räkna att Jessica Gedin drar runt i vipen som skvaller, men man tar vad man får. Mest klagar hon dock på att man alltid hamnar på en sky bar varje gång man åker till Göteborg. Så himla jobbigt.
13:00
Min syster har nyss fyllt år, mamma ringer och föreslår middag ute för att fira. Jag tänker ”Gud vad skönt med Babylon, äntligen får jag komma i kontakt med min riktiga livsstil.” Tyvärr är det varken jag eller min överklassmamma som bestämmer kvällens middagsplaner, utan familjens svarta lilla får, som häver ur sig ”Jag vill äta på PONG.” Alltså hon är inte fem. Utan 19. Jag sätter ner foten och då väljer hon den indiska restaurangen på Nytorget i stället. Jaja. Man tar vad man får.
15:00
Försöker hitta födelsedagspresent till det svarta lilla fåret. Lutar åt Sofia Coppola-arkivet tills jag förstår att det kostar 40 000 miljarder euro. Det blir en silverring i stället eftersom jag är en 15-årig kille på 90-talet.
16:40
Sitter på Mosebacke. Mitt alldeles egna sertralin.
17:15
Eftersom de subversiva alltid är först med allt är det en fullträff av Boel att välja den indiska restaurangen. Äter min kroppsvikt i naan-bröd. Ja vi heter Lykke och Boel. Jag vill inte höra ett enda nepo baby-skämt.
19:15
Går till Trädgården för en poesiläsning. Det heter ”Freakshow”. Bevara mitt psyke.
19:30
En poet läser en dikt och ber publiken kasta tomater på honom. Tyvärr är det fett bra.
20:00
Drar det billiga skämtet ”Jag är gravid” efter att ha ätit min kroppsvikt i naan-bröd. Oroväckande nog blir mina kompisar bara rädda och lägger händer på mina axlar.
20:30
Clara är utklädd till cirkusdirektör och drar ett tårstift under ögonen varannan minut. Det är såklart fett bra.
20:35
”Nej. Du skriver inte bloggen nu” säger Clara under en poesiläsning. Men det gör jag visst.
20:40
Ali har blodampuller i munnen under sin läsning. Tyvärr är han inte så ruttad och sväljer dem hela.
20:45
Clara klär av en annan poet ner till kalsongerna på scen. Men vad fuck förväntade ni er.
21:15
Tora fiskar upp en Socialdemokraterna-klubba ur väskan. Alltså en sån man äter. Detta är varför jag älskar henne.
21:45
Går till Snövit. Någon har skrivit ”död åt hipsters” på toalettdörren. Alltså äg det bara.
22:30
De spelar ROBYN. Dansar till Fembot på ett sätt bara Gud och närvarande får uppleva. Hon kom till Snövit men inte Gbg. Hur känns det era jävla losers.
23:00
Gör en gruppkram med mina tjejkompisar som ett gymnasialt freak.
23:10
Först spelar de Let me take a selfie. Sen Fem fine frøkner. Sen Fuck the pain away. Vad är det här för guldgruva?
01:00
Förlåt var upptagen med att lyssna på bangers. Går till Söder Bar.
01:30
Tora skriker ”Du är vår tids Jonatan Unge” till min SU-kompis. Uppskattar hennes glöd. Uppskattar hans humor som mest går ut på kill- och tjejskämt. Det är ett språk jag kan tyda.
01:30-02:30
Vet inte.
03:00
Sitter såklart på Söder bar. Det blir alltid såhär och det går aldrig att motarbeta, plötsligt står man där på Ringvägen och vet inte var man ska ta vägen. Känner sig som det osynliga barnet. Tills nån kille nyper tag i ens jacka och drar en in genom de där portarna. Dricker öl på öl nere i mörkret. Är ganska nöjd.
Här tar tyvärr min blogg slut. Jag är ledsen över att den var tvungen att sluta på så en freakig not som Söderbar men så är det ju också så att jag är deprimerad och har semester. Jag hoppas att alla 70-talister med starka kopplingar till Tranans DJ-bås förstod något om ett fenomen deras barn och fruar sedan länge tvingat de lämna. Om inte kan jag berätta för er att den här bloggen i alla fall räddade livet på mig denna inferno-helg.
Godnatt, vi hörs
Läs även: Vi som aldrig kom till wow-bloggen: Del 2
